Snart klart

Ja OS är redan klart - avslutningen igår - men byggandet kring OS har en bit kvar. Dock skall sägas att det sannerligen byggts en hel del redan. Bergen kring arenorna här i bergen består till stor del av jord, grus och sand och det är ju inte helt lätt att ha som underlag när man bygger i branta sluttningar.
 
 
Där, bakom den stolta loggan, ser man hur marken uppför sig - den rasar ner för slänten.
 
För att kunna bygga serpentinvägarna upp till arenorna har man alltså behövt förstärka jordmassorna rejält i den tidigare nationalparken.
 
 
Här ett exempel på förstärkningarna. Betongväggar med en höjd på 15-20 m.
 
 
Här en annan del av vägen. Rejäla betongväggar hela vägen upp till skidarenorna.
 
Man har också förstärkt med marknät och lavinskydd så att inget skall rasa.
 
        
 
Mycket har alltså gjorts men fortfarande återstår en hel massa och man ser hela tiden folk som arbetar med att göra klart eller att göra om det som inte blev bra.
 
 
Å det är mycket som inte blivit bra. Låter jag för negativt nu? Kanske men det är ofta ett mycket dåligt hantverk som ligger bakom att saker och ting måste göras om. Ointresserade eller outbildade hantverkare? Stressigt jobb? Dåliga material? Det slarvas i alla fall på ett sätt som inte accepterats hos oss.
 
 
Inte kan man fästa såna klinkerplattor på ett sånt underlag - och tro att de skall hålla för evigt!
 
Ja, ja - det är i alla fall en del som gjort sig en förmögenhet på detta byggande.
 
Det som jag undrar över är vilken användning man kommer att få av allt boende som byggts.
Krasnaya Polyana, eller som byn här egentligen heter Esto-Sadok, är från början en liten by längs floden Mzymta med en stillsam huvudgata. 
 
 
Efter Putins OS planer satts i verket har huvudgatan bytt ansikte.
 
 
Det har byggts massor av hotell och lägenheter. Området som jag bor i heter Gorki Stad och det är faktiskt som en ny liten stad.
 
 
Och uppe på första liftstationen har man byggt en ny liten stad - Grand Gorki.
 
 
Här finns det 4 stora hotell men tyvärr är inget inflyttningsklart förrän om 2-3 månader. De står tomma och de enda som finns i byggnaderna är hotellpersonalen som väntar på att det skall bli klart.
 
Även nere i byn finns det en hel del hotell som inte är klara.
 
 
Så det är väl bara att vänta och se - risken är stor att det blir som efter Sarajevo OS 1988 - naturen tar över arenorna och hotellen.
 
 
Slut för idag!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Ledig kväll

Ledig dag följs ju av ledig kväll och vad kan då vara bättre än att ta en tur ner till Olympic Park - nere vid kusten - för att se Tre Kronors inledningsmatch mot Tjeckien.
 
På resan ner får jag sällskap av Anja och hennes fotograf Micke som är gammal kompis med mig.
 
 
När vi stigit på bussen får jag en förklaring till alla klisterlapparna som bussarna här i Sotji har.
 
 
 
Bussarna förseglas när de skall åka mellan två olika ackrediterade områden. Allt förseglas - även bensinlocket, småfönster, bagageutrymmet, osv. Skulle förseglingen vara bruten måste alla i bussen gå igenom hela kontrollproceduren igen med röntgen av bagaget mm.
 
Anja kommenterar för TV3 och vi pratar om TV-bevakningen av de alpina grenarna. Hon är inte alls nöjd med det schweizisk TV gör utan tycker att de svenska produktionerna är bättre - t.ex. VM Åre 2007.
 
Vi anländer till det ackrediterade området kring IBC, International Broadcast Centre, där alla TV-bolagen har sina kontor. En häftig byggnad som skiftar i alla regnbågens färger.
 
        
 
Och med en pampig inredning
 
        
 
Jag tar mig vidare till Balschoj - hockeyarenan.
 
 
Kvällen till ära är den smyckad i lagens flaggor.
 
I hallen hälsar jag på Niklas som jag jobbade med på Canal+ en gång i tiden. Här i OS är han kommentator för Trean tillsammans med Johan Tornberg.
 
 
Kamerorna, som bemannas av amerikansk personal, är på plats.
 
 
Tre Kronor leder efter halva matchen med 4-0 och slår sedan av på takten vilket ger Tjeckerna att reducera.
 
 
Närmare än till 4-2 kommer dom dock inte och efter matchen får jag sällskap av med mina nedstämda tjeckiska kollegor på den timslånga bussfärden mot "hemmet" i bergen.
 
Perjejti Schwetsia! - Heja Sverige!
 
 
 
 
 

Ledig dag

Det är inte bara arbete här i Sotji - lite ledigt också eftersom tävlingsprogrammet håller hittills. Och vad kan man göra på en ledig dag? Promenad längs långa raden av nybyggda hotell? 

 
Shopping i det stora, nybyggda varuhuset?
 
 
Jag valde att besöka den gamla delen av Krasnaya Polyana - på andra sidan vägen.
Längst bort - nedanför hyreshusen.
 
 
Det är som att komma in i en annan värld - dit OS inte riktigt nått.
 
 
Enkla bostadshus med planteringar och lador på tomterna (nybyggda Marriot Hotel skymtar i bakgrunden).
 
 
Ny asfalt har man fått där babuschkurna promenerar med sina barnbarn.
 
 
 
 
Lydia poserar stolt framför sitt hus och av det jag förstod så brydde hon sig inte så mycket om OS.
 
    
 
Och fortsätter man längs vägen så kommer man upp i skogen längs vägen mot kusten.
 
 
 
Tussilago är även här ett vårtecken - i den 12 gradiga värmen. Allt är dock inte lika naturligt.
 
 
Som det här hotellet t.ex. Inte så mycket äldre än 10-15 år men nu helt övergivet för nyare hotell nere i stan.
 
 
eller denna nybygda lyxvilla med massor av kameror och larmanläggningar runt om. Vaktchefen kommer ut och ser bister ut. Blir det konfiskering av kameran? Nejdå - han skall bara ut och röka och ställer villigt upp på bild när jag frågar.
 
Efter en tur längs småstigarna vänder jag halvvägs mot toppen av berget.
 
På väg tillbaka till staden fascineras jag av alla staket som satts upp mellan tomterna och vägen.
 
 
De finns överallt - dessa trä- och sten-imiterade plåtstaket. De finns överallt så företaget som säljer dem måste ha lyckats i si marknadsföring - eller kan det vara ett påbud?
 
Lite shopping blir det - i Media Centrets OS-affär. Även om kassörskan tittar lite misstänkt på mig.
 
 
Ja, inte på mig men på min kamera "Man får inte fotografera här!"
"Jodå" säger jag och visar stolt upp min ackrediterade kamera och då är det OK.
 
På vägen hem passerar jag receptionen till mitt boende för att fråga om man kan få mer vatten till rummet. Kranvattnet är inte riktigt pålitligt som dricksvatten.
 
 
Här jobbar man i lugnt tempo - ja det är t.o.m. så att klockorna stannar. Medan de registrerar mitt ärende blir jag erbjuden att smaka på deras specialdyck. 
 
 
 
Jag avböjer vänligt men bestämt - får min back med vattenflaskor och går ut för att leta reda på min lägenhet.
 
 
Det är ett ritkigt praktbygget - andelslägenhetskomplexet Gastinitsa nr 7. Jag bor i uppgång nr 8, i lägenhet nr 19 som på ryska blir "kvartira 70819".
 
 
Längst bort i vänstra delen bor jag.
 
Ja så roligt kan man ha på en ledig dag - vad jag gjorde på den ledig kvällen kommer i nästa artikel.
 
Atpusk charåsjå! - Ledighet är bra!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Den Mixade Zonen

Detta är ett begrepp som alla idrottsmän och journalister, som varit på storevenemang, känner till. På mindre evenemang träffas de informellt men i större sammanhang är samvaron väldigt reglerad (under arbetstid i alla fall).
 
Vi skall ta oss en titt på detta - men först måste vi ju ha en tävling.
 
 
Startfållorna för damernas Jaktstart rättas till under översikt av Kalevi och Max.
 
 
Vadim "saltar" banan för att undvika att snön blir "mosig" nu när det blivit varmare.
 
 
Stillbildsfotograferna tar sina platser kring vår krankamera på skjutvallen. 
Undrar vad skyddsombudet säger om utrymmet.
 
 
NRK's skjutjärns-reporter (förlåt skjutvalls-reporter skall det ju vara) Ola från Trysil har bättre plats på sin position bakom tränarna.
 
 
Dorte och Anne Marie har, i god tid, intagit sina positioner vid krankameran som tar målgångarna.
 
Tävlingen hann precis avlutas innan dimman rullade in över arenan.
Prisceremonin klarade sig sämre och fick genomföras med begränsad sikt.
 
 
Som alla förståss vet så vann vitryska Darya, norska Tora tog silver och Teja från Slovenien brons.
 
Men ansträngningarna för idrottarna är inte över för det. Det är nu som verksamheten i Mixed Zone tar över. Tävlingen klaras av på 30 min - att passera alla entusiastiska journalisterna i den mixade zonen tar 50 min. Inför stortävlingar gäller det att träna på alla de olika momenten - och att klä sig väl efter förättat värv.
 
 
Och mixad zon förresten - så mycket mix är det nu inte. Ett rejält staket mellan journalister och utövare, samtal i max 90 sekunder och sedan iväg till nästa. Det ser australiska Mary till - vår koordinator i MZ som på bilden håller uppsikt över Darya och norska TV2.
 
 
Silver-Tora med slovenska RTV.
 
 
Brons-Teja med amerikanska NBC.
 
 
Välsjungande Gabriella från Tjeckien kan väl också få vara med - hon kom ju faktiskt fyra. När det gäller sången så finns ett smakprov i den mycket underhållande filmen The Spy Who Loved Biathlon   http://www.youtube.com/watch?v=OuE7qAB_TrI.
 
När du titta klart på filmen pågår säkert verksamheten i Mixed Zone fortfarande.
 
 
Ugoschjajtes! - Håll till godo!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Tävlingarna är igång

Ja, det har du säkert märkt - att Skidskyttet, och hela OS förresten, har dragit igång. Det har varit hektiska dagar för att få allt klart här på Laura Arena. Det flesta i Organisationskommittéen har liten erfarenhet med sporten och med storevenemang så det har varit trögt att få saker och ting gjort. Nu är det mesta på plats och vi har redan korat 3 st guldmedaljörer.
 
 
Första guldmedaljen gick till en 40-årig norrman, Ole Einar Björndalen - en fantastisk tävlingsmänniska som helt riktat in sig på OS och legat på höghöjdsträning när de andra skidskyttarna kört Världscupen. Allt till stor glädje för mina arbetskamrater som nästan alla är norrmän.
 
 
 
Här är de alla i matsalen där en engelsk firma sköter köket. Maten är OK men i god engelsk stil så säkerställer man att det som serveras inte visar några som helst livstecken genom att koka det ordentligt.
 
Som sagt tidigare så är nu det mesta på plats och tävlingsledningen kan tillfälligt andas ut - det blir inga förskjutningar i inledningen av tävlingsprogrammet.
 
 
Här är det tävlingschefen Franz som slappar i vinnarfåtöljen.
 
Producenten Ola, repris-chefen Simen, spotterbossen Inger och jag gjorde en tur ner till Adler och det stora
TV-centret på den nya, fina och dyra vägen.
 
 
Anledningen till färden var för att träffa våra chefer på OBS, Olympic Broadcasting Systems, och att tillsammans med våra kollegor från de andra arenorna informera om läget och för att få en repetition av reglerna för sändningarna. Allt skall ju ha en gemensam OS-look.
 
 
Produktionschefen Mark, i vit skjorta, höll i mötet och berättade om hur långa bildsekvenserna i inledningen av sändningarna skall vara, vilka bilder vi skall visa om det händer saker som inte tillhör själva tävlingen och en hel del annat som ingår i vårt jobb. Längst till vänster sitter vår närmaste chef - Makoto.
 
Adler var varmt och skönt men inte riktigt så man tänker sig en värdstad för Vinter OS.
 
 
Bättre då att ta sig tillbaka upp till bergen och den riktiga vintern.
 
 
Upp till vår stiliga Laura som ligger och gottar sig i alpsolen
 
 
Där träffade jag tävlingsledningen som, med stort intresse, följde dragningen av startnumren till damernas sprinttävling.
 
 
Så var ännu en dag till ända och molnen drar in från Svarta havet. Lamporna lyser på arenan och till höger på bilden nedan ser man stugbyn där längdåkarna och skidskyttarna bor. I bildens mitt glimtar några små ljus - det är Krasnaya Poljana - byn där jag bor.  
 
 
Pasdravljàju Norvègia! - Grattis Norge!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Vackert väder

Dimman har lättat och det vackra vädret har regerat de senaste dagarna. Skidskyttearenan Laura visar sig från sin allra bästa sida.
 
Det tar knappt en timme att ta sig dit med buss, lift och buss igen. Kontoret ligger mitt i spårområdet med banor som är både vackra och tuffa.
 
Här har jag hamnat på efterkälken när den norske producenten markerar mellantidspositioner.
 
Att vara kompis med tävlingschefen Vadim, som jag känner från världscuptävlingarna i sibiriska Khanty-Mansiysk, underlättar mitt arbete eftersom hans ord är lag.
 
 
Det är också viktigt att man ser till att utrustningen man har med sig får komma in på arenan - allt måste ackrediteras.
 
 
Så var även kameran ackrediterad och jag kan forsätta ta bilder. T.ex. av min arbetsplats som är byggnaden i mitten med fyra streck på taket - produktionskontoret.
 
Nu har det blivit sent här i Krasnaya Polyana, vi är 3 timmar före Lillängen, och det är dags att ta liften tillbaka till min trerummare.
 
 
Stjastlivåva puti! - Lycklig resa!
 
 
 
 

Dags igen

Så var det dags igen att åka till Olympiska Spelen - denna gång Vinter-OS i Sotji.
Lite annorlunda resande denna gång med start sent på kvällen och några nattimmar i Moskva där en liten glad morgonpigg (kl 04:00) välkomstkommitté var det första tecken på Sotji OS.
 
 
Inte lika välkomnande var vädret vid ankomsten till själva vinter-OS-staden Sotji. +8 grader och regn.
 
Men på flygplatsen fixar de i alla fall det viktigaste på hela resan - det som gör att man kan röra sig någorlunda fritt under OS - ackrediteringen.
 
 
Och förresten är det ju inte Sochi som är OS-stad. Adler heter den egentliga centralorten för dessa spel där hälften av arenorna ligger i det s.k. Coastal Cluster - men av någon anledning har man sagt att det är grannstaden Sotji som är värd för spelen.
 
Ja i alla fall så är bägge städerna badortor vid Svarta Havet, på samma breddgrad som Nice eller Monaco och därför är det arenorna för inomhussporterna som finns här - för ishockey, konståkning, skridsko, curling bl.a.. När man ändå byggde så flott så la man till en Formel 1 bana också som slingrar sig mellan arenorna.

 
Resten av arenorna befinner sig trekvarts resa upp i bergen i Krasnaya Polyana. Trekvart nu för tiden efter att den omdebatterade vägen och järnvägen byggts i dalgången upp till den tidigare nationalparken - nu OS’ Mountain Cluster. Vägen/järnvägen sägs ha kostat 800 milj dollar så man åker på den med andakt.
 
 
Mitt boende i Krasnaya Polyana är en trerummare där jag är första hyresgäst - och det märks. Byggjobbarna hade nog behövt någon vecka till för att få det hela klart. Här mitt lilla kryp-in i färgerna brunt och beige.
 
 
Stegen står kvar på balkongen, elen fungerar bara i ett av rummen, duschslangen hann man inte få dit, borrmaskinen i rummet bredvid avslöjar att dom inte är riktigt klara där - men va´ fasiken - jag skall ju jobba på dagarna och inte sitta på rummet.
 
Alltså - liften upp till arenan så snabbt som möjigt för att se hur det ser ut där.
 
 
Ja det var väl inte så inspirerande direkt. Idag hade det inte blivit något skidskytte men man skymtar i alla fall de olympiska rigarna genom dimman - eller är det kanske molnen. Vi är ju ändå uppe på 1.500 meter.
 
Ner med liften och i säng för nya tag i morgon.

Spakåjni nåtj! - God Natt!

Hemgång

Beijing och Kina har varit en fantastisk värd för OS. För en tillfällig besökare och betraktare så är det svårt att slå - London 2012 kommer att få det svårt att ens komma upp i samma klass. Resurserna som lagts med från kinesiskt håll är oerhörda - drygt 200 miljarder har nämnts - men det är inte bara pengarna som gjort det så lyckat. Även de mänskliga resurserna har varit avsevärda. Se bara på säkerhetskontrollerna -  som finns på varje mediahotell så att man sedan kan sättas sig i bussen



och åka rakt in till IBC istället för att ha kontrollen vid IBC, som är brukligt, med evinnerliga köer till följd. Av de 20 personerna på bilden så jobbar 17 i OS - organisationen. Frukosten är samma sak



Åtta (!) servitriser och tre kockar hjälper de morgontrötta gästerna till rätta med kaffe och omelett. Allt verkar alltså frid och fröjd här i Kina i den tillfällige betraktarena ögon men man får en påminnelse om landets brutala rättssystem när man promenerar från frukosten till säkerheskontrollen.




ÖVRIGA BETRAKTELSER - så här på sluttampen.

 - ARKITEKTUR. Här i staden utmanar arkitekterna varandra med den ena skapelsen fantastiskare än den andra.



När man ser Kinesiska TV'n nya byggnad (den bortre) så undrar man om vinkellinjalen försvann innan ritningen blev klar. Den är helt skev men verkar stå upp ändå.




- BILAR. Häftiga bilar finns det också gott om. Utanför vårt hotell står dagligen en Mercedes V12 som säkert går på runt miljonen hemma. Maserati Quatroporte såg jag häromdagen - två stycken utanför en verkstad. Den häftigaste torde dock vara denna



En Porsche - som i och för sig - är röd men att sätta på Ferrari dekaler och totalstyla inredningen med Ferrari grejer är lite i överkant. Eller är det jag som inte är med? Har Porsche och Ferrari kanske börjat samproducera??

Ett annat fordon som väckt min uppmärksamhet är minitaxin. Perfekt för två personer utan packning. Har i och för sig inte provat och tänker inte göra det imorgon, på väg till flygplatsen, heller

 


- SPRIT. Min nyfikenhet på alkoholhaltiga drycker (helt i utbildningssyfte förståss) gjorde att jag fick prova på kinesiskt brännvin till lunch häromdagen. Ett par bord längre bort satt ett par affärsmän och nubbade till lunch ankan. Flaskan såg så intressant ut att jag frågade kyparen om var den kom ifrån. Han gick och hämtade flaskan och med följde även en av affärsmännen. Han ville bjuda på en liten till lunchen och jag tackade inte nej. När jag sedan utryckte mitt gillande blev han så nöjd att han gick och hämtade en flaska i baren och överräckte. Efter att ha försökt värja mig och han fortsatte att truga fann jag det för bäst att ta emot gåvan. 

 

Kamouflagemålad box med läcker flaska i - och inuti flaskan en kinesisk rymdraket. Förklaringen var att det är Luftvärnsförsvaret som tillverkar spriten och att den bara finns att köpa på militärförläggingarna eller i denna bar.

- MERA SPRIT

En kinesisk whisky har inhandlats - i rent studiesyfte. På förpackningen säger man att: "- drycken är tillverkad av de finaste druvorna från Centrala Kina. "Druvor!" Ha!" Har man aldrig hört talas om GRRIST.

- OPTIKER. Visst har många kineser glasögon men att det skulle finnas varuhus - typ NK - där det bara säljs glasögon det var lite oväntat.



Affär efter affär och det är bara glasögon man handlar med. Det blev ett par progressiva med ultralätta bågar för 1.000:-. inklusive synundersökning och med leverans dagen efter. Det du Synsam!

- HEMGÅNG - väntar alltså....
.....och lazy days in the sun. Eller så kan man kansk fördriva tiden som gentlemännen här nedan.



Drakflygning! Som små prickar mot himlen syns drakarna ett par hundra meter bort




- AVSLUTNING. Vi har sagt adjö till servitriserna på vårt lokala stamlokus



och de var så glada över att vi så flitigt besökt deras krog så de får bilda slutvinjett till dagens blogg.

Vi ses hemma!


Äntligen sport

Så var det då dags att flytta ut i verkligheten - ut till idrotten som ju ändå är en så viktig del i det här evenemanget. Kvällen hade valts med omsorg, kvällen då Sverige äntligen skulle få en guldmedalj eller kanske t.o.m. två. Både herrarnas höjd och 100m häck damer stod på programmet och med Holm och Kallur på banan doftade det guld lång väg. Skulle det kunna bli en repris av den gyllene kvällen i Aten när Holm och Olsson tog var sitt under överinseende av (bl.a.) Sara och mig. Då blev det dans i fontänen utanför arenan.

Utanför friidrottens National Stadium eller Fågelboet, som den kallas, finns det mycket vatten i form av bubbelpoolen som fungerat som simarena.



Kvällens funderingar om dubbelguld sprack dock redan igår när Sanna K slog i häcken och utgick. Det fick bli läktaren, istället, för henne, hejande på Holm (hon skymtar bortanför herr Klüft).



Även jag hamnade vid höjdhoppstävlingen med fortsatta drömmar om iallafall en medalj.
Nu var det inte Holms kväll utan han rev 2.34 och missade även de två sparade hoppen på 2.36 så det blev endast en hedrande fjärde plats. Dags att flytta över till de mer framgångsrika atleterna med utsiktplats vid upploppsrakan.

Det började med en storgråtande Isenbajeva på prispallen - tillsammans med drygt 90.000 andra friidrottsfantaster.
 Jag måste säga att stora idrottsarenor är något helt fantastiskt - även utan svenska framgångar.



Sedan kom Usain Boit, Shawn Crawford, Johan Wissman m.fl. Det kan nog bli en kanontid på 200m av den i semifinalen avstannande Boit.

  

Men kvällen går väl inte till historien som den i Aten, så det är kanske lika bra att fortsätta att fokusera på jobbet och på de oförglömliga minnena därifrån. Som t.ex. utsikten från min arbetsplats (10 tim per dag).



Eller kanske satsa på kulturen, som i måndags, när en volontär hade ordnat biljetter till en operakonsert.
Kinesisk opera? New age? Klassisk? Vad skulle vi få se?? Det var helt dolt i mörker tills vi kom till konsertlokalen.




Det visade sig vara europeiska operaklassiker på kinesiska. Carmen lät överraskande bra med kinesisk text men jag fick inte riktigt klart för mig vad "Toreador" heter på mandarin. Detta trots att man kunde följa med i den kinesiska texten (typ Allsång på Skansen) på skärmarna på varsin sida om scenen.
(Jag tjuvfilmade kortare sekvenser av Madame Butterfly, Carmen och Nessum Dorma som finns att avnjuta på The Borderroad Archive vid hemkomsten).

Men så finns det ju volleybollen!!! Arenan ligger på cykelavstånd från hotellet så det lär inte gå att undvika ett besök och eftersom Beijing Zoo är granne med hallen så kan det lutar åt en kombo. Dock kanske jag avstår den närkontakt som min kollega, Svein Mortens, döttrar fick!!



Det är en riktig panda - och levande barn!

Nǎlĭ néng mǎi piào? - Where can I buy tickets?


A walk in the Park!

Nu är vi halvvägs in i evenemanget - 24 Summaries av  47 är avklarade och 8 dagar av 16. Allt fungerar bra och den värsta stressen och spänningen är borta. Operationen går väldigt lungt och stillsamt vidare.

Farligt! farligt! När man inte är på tårna kommer misstagen som ett brev på posten. Å som ett brev på internposten kom chefens skrivelse om just att vi inte får tappa fokus och börja slarva i vårt arbete

Lite slarvigt blev det på väg till jobbet imorse. Cykeltur i det fina sommarvädret med klarblå himmel förbi parken  - var inte att tänka på. Fullt med lördagsflanerande Beijing-bor så det var bara att stanna och ta del i verksamheten.

Solfjädersdansen var väl inte direkt tänkt för mig så det fick stanna vid ett par foton.



  

En annan aktivitet som är populär bland äldre damer är "fjäderbollskickning" eller vad det kan heta. "Bollen" liknar en badmintonboll men är tyngre så det går ganska snabbt.



Ping-pong spelas lite överallt och alla åldrar är representerade
 


Parken ligger vid en stor genomfartsgata men väl inne bland grönskan upplever man ett behagligt lugn och man anpassar sig snart till det makliga tempot. Många barnfamiljer har med sig mor- och farföräldrar till parken.



och barnen tittar nyfiket när man närmar med kameran.

     

Den kinesiska "blöjan" är väldigt lättanvänd och spar in en massa sopor.
 


Hela området var en stor grop för några år sedan men lagom till OS finns nu här exempel på kineskskt hantverk av mastodontformat.



 

Men man kan ju inte sitta och drömma hela dagen så jag lämnar parken



och tar mig an taxibilarna för att komma fram till National Stadium där kvällens huvudnummer är finalen på 100m herrar.



Efter en lång arbetsdag och efter att ha velat fram och tillbaka en hel del tog dock magen överhand över förnuftet och det blev ett restaurangbesök istället för friidrott. Så här i efterhand kan man konstatera att det var ett av de sämre besluten under vistelsen här i Beijing med tanke på vad mannen här nedan ställde till med.

 

© Getty Images


Ett fantastiskt världsrekord som gör att jag kommer att gå till sängs hungrig många kvällar i fortsättningen eftersom idrotten framöver kommer att hårdprioriteras.

Niǎocháo yuǎn ma?  -  Is the National Stadium far from here? 
 

OS och Idrott

....hör inte ihop  - kan man tro om man läser allt som skrivs om blommor, TV-program, mat, Excel-blad och annat trams.
Men det gör det faktiskt - hör ihop alltså! Här i Beijing pågår idrott och man går på idrott.

Som basketmatchen Kina-USA häromdagen



Fullpackad hall där man fick trängas om ståplatserna när man kom sent. George Bush kom i tid så han fick sitta - och se Lebron James, Kobe Bryant, Ming Yao (2.26m lång) och de andra. Jämt efter halva Q2 men sedan drog NBA-proffsen ifrån till en komfortabel seger - men häftig underhållning var det.

Häftigt var också kvällens besök på ...



...Himmelska Fridens Torg där Mao fått konkurrens av OS. Torgets närmaste omgivningar är sig dock lika med Parlamentsbyggnaden, Mao-soleet, Förbjudna staden osv. men utanför detta är det nya byggnader i alla former som gäller.

Men som sagt - torget är sig likt och magnifikt.
Och Mao ler mjukt ovanför entrén till Förbjudna staden.

 

Wǎnshang hǎo - Good evening! 

Beijings EFTG

Förkortningen ovan står för Beijings Egnahemsförenings Trådgårdsgrupp som är en mycket livaktig boendeförening här i staden. Det är inte bara de egna små täpporna som vårdas ömt - utan även planteringar, blomsterlådor, rabatter och en hel massa andra växtmiljöer får sin dagliga omvårdnad och trivs som guldfisken i dammen.

Titta här till exempel på en praktrabatt i sponsorsbyn.



Är det inte lilla Impatiens Walleriana tittar upp ur myllan med Salvia Nemorosa i fonden?

Och här mitt i trafiken utanför IBC - en härligt, prunkande röd representant för familjen Liliaceae.



Ännu närmare den pulserande trafiken vinkar den spralliga Kerria Japonica av fartvindarna.

 
(den var enkel - den har vi hemma på tomten)

Å tänk att en hel armé av Calendula Officialis i olika färger kan trivas så bra tillsammans längs den gröna gräsmattan 



Nu trodde du kanske att bilden hamnat i galet läge men - Nej då! BEFTG får inte bara marken att grönska



"Låt de tusen husen blomma" är en paroll som man lätt tar till sig. Ja, varför skall man bara låta växtligheten visa sin prakt i horisontalplanet. Se bara på denna fantasifulla skapelse utanför Pangu 7 Star Hotel.



Eller denna trappstegakreation av färgglada perenner med Euphorbia pulcherrima som huvudnummer längs räcket.



Tänk - nu är det knappt 5 månader kvar tills han skall lysa upp vårt nordiska vintermörker - Julblomman alltså!




Hej på dej! du stolta Amaranthus canudatus med ditt blonda sällskap - vilken vacker kruka du har hamnat i.
Skulle inte du kunna ge lite skönhetstips till Prunus Persica här nedan som ser så vildvuxen ut?



Han tillhör BEFFK (Egnahemföreningens Festkommitté) som hade Kräftskiva häromdagen och då kan man ju förstå att det känns lite visset i kronan!

Han klarade sig dock bättre än denna häck av arten Buxus sempervirens som hamnade i vägen för en något överförfriskad, med häcksax utrustad, festdeltagare.



Ja tänk så det kan gå när vuxna roar sig på naturens bekostnad!

Nej låt då hellre den nya generationens gröna fingrar ta över så gräs och gröda kan gro.



Med de orden och med ett par ståtliga exemplar av Nelumbo nucifera hälsar BEFTG, med sina drygt 2.136.000 medlemmar, till sin vänförening i Lillängen.



Běijĩng zhēn měi! - Beijing is so beautiful!


Extreme makeover

Vad gör man här i Beijing när vardagen rullar på i de gamla uppkörda hjulspåren och tristessen lägger sig i som ett våtvarmt omslag kring huvudet? När ingenting verkar riktigt kul eller inspirerande längre?

Jo man fixar frillan och hottar hojen!!!

Längst in på Media Press Center - genom horder av nyhetstörstande journalister som Wegerup, Olsson,  Anrell, Esk m.fl. - finns en liten oas. 

Ett duschrum (mediabyns enda!) som blivit helt ovärdeligt efter morgonens cykelturer i 30 gradig värme



Det lilla eftersvettningsfiket där morgontidningen China Daily blir prickig av droppet från pannan 



Åsså frisersalongen där personalen, i vita läkarrockar, tar hand om kunderna. Det går bra att betala med Visa!



Priserna där avskräcker inte direkt från ett besök.



Så jag slår på stort och tar kombon Cut Only + Shampoo and Massage.  110 bagis får det väl vara värt att tas sig ur tristessen och vara lite Wild and Crazy!

Operationen leds av överfrisösen Ma Jungtse som med stor skicklighet avlägsnar det som var på väg att bli gymnasiekrull. Men först efter att verktygen noggrannt rengjorts med laboratoriesprit och trimsaxen desinficerats över öppen låga.




Efter klippningen som återfått mig i presentabelt skick vidtar en 20 minuters dans på njutningens soliga ängder - Shampoo and Massage.

      

Underbart - det lär bli minst ett återbesök innan OS är slut!

Åsså var det det där med hojen. Eftersom kineserna i allmänhet inte är så välväxta så har cykelturerna till och från jobbet i någon mån påminnt om motion i fosterställning. Ömma knän och rygg som inte blivit bättre av den stenhårda sängen.
Men nu!!!     Taramm Taramm Taramm (åsså en såndär champagnekorkssmäll!!!)




Stålhingsten High Quality har blivit utrustad med
1.  Extrahög sadelstolpe gör att jag cruisar fram som en kung
2.  En liten blå ringklocka gör att jag kan deltaga i cykelfilharmonikernas (!) morgonkonsert.
3.  En cykelkorg - okej lite tjejigt kanske men väldigt bra för kameran, kartan, glasögonen och ackrediteringen.

50 kronor för grejorna inklusive montering. Som en bättre huvudmassage alltså!  

Nu är det dags att avsluta dagens rapport för i handfatet väntar .......



Strumptvätt!!

Yǒu àn mó yuàn ma? - Where is the massage parlor?

The Opening

Ja så var det dags - datumet som alla väntat på - 080808 - häftigt! T.o.m. på tangetbordet är det lite läckert att slå fram - prova själv - 080808.

Åttan är ju ett lyckotal i Kina och det är nästan så man tror de planerat det här sedan Pierre de Coubertin tog patent på detta världsomspännande evenemang. Det var ganska imponerande att se vilka potenteter som tycker att det är viktigt att synas i detta sammanhang - Putin, Bush, Princess Anne,  m.fl.

För oss som har det här som vardag - det här med OS alltså - så är invigningar bara ett stök. Nya rutiner på allting - inte får man svänga här, inte får man cykla där och inte får man parkera cykeln där man är van vid - sedan 14(!) dagar tillbaka!!  Men OK - när man ser engagemanget och stoltheten i Beijing-bornas ansikten så inser man att det här är något extra och att man får anpassa sig. Och för dem är det säkert ännu värre - många vägar är avspärrade för dem



Helt tomt! Bara vi med smörpasset - ackrediteringen - kan ta oss fram här. Men var är de då? för de allra flesta verkar ju vara väldigt engagerade i det här med OS.

Jo här -

Vid avspärrningarna där de väntar på..... ...högdjuren som kommer i sina svarta limousiner Med en ensam militär som försöker hålla ordning på folket.... ...när hans kompisar får marschera runt i samlad trupp. 

och här -



överallt med den röda och den gula färgen väl synliga



Alla redigerare hade Day Off eftersom vi inte hade någon Summary idag. De hade organiserat en tripp till Kinesiska Muren



Enligt vad som sägs - den enda muren i hela världen som är synlig i norra Kina!

Hela gänget återsamlades på kvällen för att se The Opening Ceremony i hotellets stora trädgård som under OS döpts till Friendship Beer Garden. Här bjöds det på grillat kött, märkliga bönor, lokal bira och en storbildsskärm (som man bara kan drömma om!!).



....å när det blev kinesisk nationalsång så reste sig alla



för att sedan somna in under den fyra timmar långa, imponerande men ganska småtrista invigningen.



Våran kompis från finska TV YLE, Tapani Parm, som producerade, klarade sig dock undan med äran i behåll enligt den samlade expertpanelen.

Hela invigningen klarade sig ju bra förresten - och då menar jag från terrorangrepp och sprängda bussar som det talats om i de svenska media som vi har tillgång till på Internet.

Vi här i Beijing har dock tagit fasta på varningarna från tidningarna hemifrån - att inte befinna sig i folksamlingar med kineser. (Hur nu f-n det skall gå till i en stad med 13 miljoner innevånare och där den klart övervägande delen är just kineser:)

Yǒu jĩhui dào wǒmen guójiā qù! - I hope you can come to visit our country some day!

 

Arbetsintyg

Ja - vi jobbar också.

Det har, enligt välunderrättade källor, framkommit tankar om att det inte skulle förekomma arbetsuppgifter under Kina-resan vilket härmed skall bevisas. Att det finns alltså!
Resan består alltså inte bara flådiga middagar och cykelexkursioner i Beijings fashonabla utkanter som man kan tro.

Till att börja med kan jag berätta att vi idag hade vår andra sändning eller Summary som det kallas. Åtta fotbollsmatcher sändes ut i sammandrag under trekvart. Sveriges första insats under detta OS fanns med in gårdagens Summary och damernas resultat i fotbollsmatchen mot värdlandet Kina var väl inte helt lyckat - 1-2.

Summaries (som sänds 3 st varje dag i längder mellan 30 och 60 min) - och som alltså är sammandrag av de olika sportevenemangen under OS - föds i rummet bredvid mitt där Ivar Ragne och Odd (norrmän) tar fram förslagen på vad som skall vara med i sändningarna

 

De skickas sedan över till Svein Morten (norrman) och mig för att vi skall schemalägga redigerarna, organisera bandningarna och kvalitetskontrollera sammandragen.


 
(4 skärmar - ganska imponerande va´?)

Planeringen presenteras för redigerarna och inspelningsteknikerna i form av ett Excel-dokument enligt patenterad modell - här är lördagens schema (Day 1)



Ja det sa syns kanske lite dåligt men grundidén är väl glasklar?!? Med våra Summaries som oranga fyrkanter på tidslinjen! .....och de röda strecken som de olika sporterna!....................eller kanske inte?

Sedan tar Ingest (Inspelningen) över och försöker tyda krumelurerna på schemat för att se vilken av de 50 arenorna som skall till vilken redigeringsenhet



och när de (engelsmän, rumäner och scheweizare) har bestämt sig för fördelningen konsulterar de Master Control (engelsmän, spanjorer och ytterligare någon norrman) som tittar på sina skärmar för att hitta de rätta signalerna



Många TV-apparater e´ re´!

Sedan är det då dags för redigerarna att ta plats i sina bås.



18 stycken är dom så det går inte att presentera alla - jag väljer en som varit med i både Aten och Turin och som sätter sin prägel på stämningen här i Beijing - Timo from Finland



efter välkomstfesten även känd som Helsinkin Elvis



(Hans fru är präst i den finska OS-truppen.)

Uppgifterna om vilka sporter Summaryn innehåller förmedlas ut över världen av Informations avdelningen (tyskar, norrmänn (igen!), spanjorer och en fransyska)

 

med hjälp av IT-avdelningen (spanjorer med en spansk-norsk chef)



Sändningarna av våra Summaries övervakas sedan av Continuity (holländare, portugiser, rumäner, tyskar......



......åssa Johan från Åre förståss!)



Å skulle något, mot förmodan, gå fel så beror det på den här mannen, vår tekniske chef - señor Javier Polo (jag tror han är brorson, eller nå´t,  till Marco)



Ja efter en så här lång genomgång av vårt arbete så känns det angeläget att få något i magen och varför då inte följa med till en restaurang som vi besökte härom kvällen.
Den vill efterlikna den siste kejsarendynastin, Qings, matställe och inryms i en stor trädgård - inte alls långt från vårt hotell.

Välkommen!



Det är jag som är till höger i bild! Sparris närmast och pilgrimsmusslor till höger Peking-anka i  Trädgården runt borden går inte av för hackorna!  Det finns även platser inomhus




Jiézhàng! - Check, please!

Om

Min profilbild

RSS 2.0